Visste du att EU-kommissionen har för avsikt att göra detta årtionde till EU:s digitala decennium? Målet är att EU ska stärka sin digitala självständighet och diktera standarderna snarare än att följa andras och man har en tydlig inriktning på data, teknik och infrastruktur. Den digitala tekniken ses som en viktig faktor i att förändra människors liv. Med hjälp av en ny digital strategi vill man inom EU säkerställa att den digitala omställningen fungerar för såväl individer som företag och samtidigt bidra till ett klimatneutralt EU 2050. Ett av sätten att åstadkomma ovanstående är genom ikraftträdandet av EU:s dataförordning. Genom förordningen införs tydliga och rättvisa regler om tillgång till data som man tror kommer vara till fördel för både privatpersoner och företag. Att EU rustar upp för den digitala tidsåldern visar på att en ny generation teknik är på intåg och att man samtidigt måste hålla jämna steg med samtida teknik. I det här inlägget kikar vi på jobb under den digitala tidsåldern.
Nya yrkeskategorier
Den professionella pokerspelaren har förvisso funnits som yrkesgrupp redan innan den digitala tidsåldern. Uppkomsten av online-plattformar för poker har dock gett upphov till en ny grupp spelare som helt eller delvis är aktiva online. Ett exempel på detta är Team PokerStars medlemmen Andre Akkari som lämnade en traditionell karriär på ett programvaruföretag efter sig för att ägna sig åt sin pokerpassion och som nu är verksam inom ramen för världsomspännande online-turneringar i poker. Den digitala tidsåldern har därmed medfört nya sätt att arbeta på, inte minst i ljuset av tekniska verktyg som smartphones och sofistikerade bärbara datorer samt höghastighetsinternet och bredband. Det innebär dels att nya yrkesgrupper vuxit fram, dels att arbetssätten för redan befintliga yrkesgrupper ändrats. Bland den digitala tidsålderns nya yrken hittar vi allt från apputvecklare till digitala marknadsförare och bland de nya arbetsområden som vuxit fram kan e-handeln och sociala medier nämnas som framträdande exempel.
Distansarbete
Att jobba 9–17 på kontor är inte längre huvudregel i den digitala tidsåldern. Arbetslivet i allmänhet har genomgått en otrolig förvandling och numera är distansarbete ett självklart inslag i de flesta kvalificerade yrken där man inte nödvändigtvis behöver vara på plats. Med en god internetuppkoppling och tillförlitliga arbetsverktyg går det minst lika bra att köra Teams-mötet och förbereda presentationer och kalkylark hemifrån som från ett kontorslandskap. Fördelarna som arbetstagare är många, däribland en bättre balans mellan arbete och privatliv, minskade pendlingstider och ökad flexibilitet. Det finns dock även nackdelar. Vissa upplever att gränserna mellan det privata och jobbet suddas ut och kan uppleva en känsla av isolering utan sammanhang eller kollegor. För arbetsgivare kan man uppleva en försämrad känsla av kontroll över resultaten och en viss vanmakt inför att de flesta arbetstagare idag föredrar work-from-home framför kontorsjobb. Kanske blir utmaningen framöver att väga dessa intressen mot varandra i en formel som fungerar för både arbetstagare och arbetsgivare.
Nedskärning av arbetstillfällen
Redan innan den digitala tidsåldern ägde en hel del automatisering rum inom arbetslivet, inte minst inom industrin där mycket fabriksjobb historiskt utförts av maskiner. Automatisering har dock nått nya höjder allteftersom fenomen som AI banat väg för nya, mer effektiva arbetssätt och tagit över arbetslivet. Fördelen med automatisering och AI är i synnerhet att man kan outsourca mer repetitiva uppgifter till maskiner och därmed bli mer effektiv och lönsam. En risk är dock att maskiner tar över alltmer av människors arbete vilket leder till nedskärningar inom vissa sektorer.
Slutord
Den digitala tidsåldern har fört med sig oändliga möjligheter vad gäller hur vi arbetar och var vi gör det. Med dessa fördelar kommer dock även en baksida – risken för att människor i vissa yrkesgrupper helt eller delvis blir obsoleta framöver på grund av eller tack vare AI-teknik (beroende på hur man förhåller sig till detta). Allteftersom EU vidtar åtgärder för att anpassa sig till en ny generation teknik gör även arbetslivet. Därmed återstår det att se vad dessa utvecklingar kommer att innebära och hur framtidens jobb kommer att se ut.
